Topp-10: Övriga vuxenmedier

Boken om systrarna Josefin och Marie Nilsson. Från barndomens Gotland till artistlivet i Stockholm, från den berusande glädjen i att stå på scen, till tystnaden efteråt när strålkastarna slocknat och publiken gått hem

På en gård vid bergets fot i Idaho bor Tara Westover med sina föräldrar och sex syskon. Familjen är mormoner och survivalists som lever helt avskärmade från samhället. Tara är 17 år när hon för första gången sätter sin fot i en skola. Hon har aldrig hört talas om Förintelsen, Kennedy eller Martin Luther King. Hon skriver här om sin uppväxt där hon lär sig att förbereda sig för domedagen istället för att studera och umgås med andra barn.

Prinsessan Christina fick aldrig lära känna sin farmor. Kronprinsessan Margareta, Gustaf VI Adolfs första hustru dog bara 38 år gammal för exakt 100 år sedan, höggravid med sitt sjätte barn. Hon lämnade inte bara familjen i förlamande sorg - hon sörjdes av ett helt folk. Hur kom det sig? Och varför blev det så tyst efter henne?Prinsessan Christina har sökt i de privata familjearkiven efter svar. Hon har gått igenom brev, fotoalbum och dokument och rest till sin kusin drottning Margrethe i Danmark för att få veta mer. I "Hon kallades Daisy" ger hon liv och färg åt en öppen och mångsidigt begåvad brittisk prinsessa som blev blixtförälskad i en svensk prins i Kairo, kallades solstrålen på Stockholms slott och tonar fram som den första moderna kungligheten i Sverige

Jag kan ha fel är Björn Natthiko Lindeblads självbiografiska berättelse om hur han lämnar en löftesrik karriär som ekonom för att bli buddhistisk skogsmunk, och hur han efter sjutton år i klosterlivet återvänder till Sverige. Vilsen, utan jobb eller pengar, kraschar han rakt in i en depression. Men tack vare sina lärdomar och en generös omvärld hittar han vägen framåt och är idag en uppskattad meditationslärare och föreläsare. 2018 diagnosticerades Björn med den obotliga sjukdomen ALS. I Jag kan ha fel berättar han med värme, humor och djup om sina egna tillkortakommanden, vad livet lärt honom och om vad som framstår som allra viktigast när allt går mot sitt slut. Vad hjälper oss att leva ett friare liv? Hur kan vi skapa tröst och tillit i vår egen tillvaro? Och hur gör vi för att livet skall kännas mer som en öppen hand, och mindre som en knuten näve? Boken är skriven i nära samarbete med Björns två vänner och kolleger Caroline Bankler och Navid Modiri

Edvin Adolphson var hans pappa, Evert Taube hans mentor och Maj Sjöwall hans första förälskelse. Under mer än ett halvsekel befann han sig i hjärtat av det svenska kulturlivet. Med låtar som "Gustav Lindströms visa", "Siv och Gunne" och "Nu har jag fått den jag vill ha", var han en lyhörd uttolkare av rekordårens livslust och melankoli. Biografin "Trubbel" berättar om trubaduren Olle Adolphsons händelserika liv i dur och moll

Åren är en berättelse om tiden mellan 1941 till 2006, från författaren Annie Ernaux uppväxt i en arbetarklassfamilj i Normandie, via katolsk privatskola, till tiden som lärare i litteratur i Paris, förortslivet, de två sönerna och slutligen skilsmässan. Men det är inte en genomsnittlig självbiografi, utan ett slags egensinnigt kollektivt minne. Ernaux uppfinner en ny stil som är subjektiv och opersonlig, privat och allmän, och en ny genre - den kollektiva självbiografin - för att på så sätt fånga tidens gång. Ernaux behandlar teman som den katolska prydhetens kollaps, sekulariseringens framfart, p-pillret, abortfriheten och kvinnans frigörelse. Ett annat viktigt tema är hur vi lämnat skammen bakom oss och gått in i ett allt extremare konsumtionssamhälle. Vi kan läsa Annie Ernaux oslagbart träffsäkra essä över samtiden, efterkrigstidens Europa, närmast som ett lackmuspapper över var vi befinner oss idag: i en tid av klasskillnader, populism, sönderfallande landsbygd och alienering. Åren har jämförts med Marcel Prousts stora minnesarbete På spaning efter den tid som flytt , men ur ett folkligt, kvinnligt och samtida perspektiv

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka. Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia. Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare

I årtionden hade han omgetts av rykten om övergrepp - den välkände kulturprofilen vars prestigefulla klubb drog till sig medlemmar ur Svenska Akademien, och där konstnärskap både föddes och dog. Den 22 november 2017 publicerades journalisten Matilda Gustavssons reportage om kulturprofilen i Dagens Nyheter, där arton kvinnor vittnade om våldtäkter, hot och trakasserier. Det inledde en händelsekedja som skulle få en av världens mest anrika kulturinstitutioner att krackelera inför öppen ridå. I "Klubben" fördjupar Matilda Gustavsson sin undersökning av makten i kulturvärlden och hur långt man kan gå i konstens namn. Hon skriver om tiden kring publiceringen, efterspelet där kulturprofilen döms för våldtäkt och om motsättningarna inom Akademien

Detta är en bok om världens mest gåtfulla fisk. En fisk som alla från Aristoteles till Sigmund Freud försökt förstå sig på, utan att lyckas. Och som nu dör ifrån oss, i mångt och mycket fortfarande en gåta. Det är också en bok om författaren och hans far och hur ålen förde dem samman. En berättelse om ursprung, öde, livet och hur det bör levas. Samt om det som är livets sista och ofrånkomliga utmaning: hur man hanterar döden.

Den psykiska ohälsan håller på att ta över som det stora hälsohotet i vår tid. Ett högt tempo, stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling får konsekvenser för vår hjärna. Hjärnan är inte anpassad till det som dagens samhälle för med sig. Men det finns lösningar - med lite mer kunskap om hur hjärnan fungerar menar författaren att det finns enkla lösningar.

Ett av de värsta kriminalfallen i svensk rättshistoria slutade med att två poliser kallblodigt avrättades i Malexander. Den som fick larmet om det pågående bankrånet och tog upp jakten efter rånarna var dåvarande närpolischefen Kenneth Eklund. Nu berättar Kenneth själv vad han tänkte, kände och gjorde under händelserna som för alltid förändrade hans och familjens liv./Btj

En självbiografisk roman i serieform. Den första delen av fyra. Historien börjar år 1979 i Iran då shahen störtas och den islamistiska revolutionen segrar. Marjane är sex år och händelserna skildras genom hennes ögon.